Är det dags för nytt stallgolv? Så gör du det utan att vända upp och ner på hela gården

Känner du igen dig i känslan av obehag när det framgår att stallgolvet behöver bytas? Tanken på allt stök, damm som lägger sig överallt, buller som skrämmer hästarna och den logistiska utmaning det innebär att fortsätta sköta stallet mitt under rivningsarbetet kan kännas överväldigande. För många stallägare är en golvrenovering något man skjuter framför sig år efter år – precis tills sprickor och slitage blir så allvarliga att det inte längre går att ignorera. Och när beslutet väl är fattat dyker frågan upp: hur gör man egentligen detta utan att skapa kaos i hela verksamheten?

I dag finns modern teknik som kan göra processen betydligt mer hanterbar än traditionella metoder. En rivningsrobot – fjärrstyrd och kompakt – är särskilt väl lämpad för trånga och känsliga miljöer som ett stall. Maskinen kan arbeta precist och kontrollerat medan operatören håller sig på säkert avstånd, vilket minskar riskerna för både människor och djur. Den här artikeln guidar dig genom hela processen: hur du bedömer om en robot är rätt val för just ditt projekt, vilka förberedelser som krävs och hur du genomför arbetet på ett sätt som minimerar störningar och håller hästarna trygga. Med rätt planering och verktyg behöver en golvrenovering varken bli stressande eller oöverskådlig.

Utmaningarna med att byta golv i ett aktivt stall

Att riva upp ett betonggolv i ett stall är en helt annan situation än att renovera en vanlig byggnad. Damm är det första problemet – och det kan få allvarliga konsekvenser. Hästarnas känsliga luftvägar påverkas negativt av den konstanta dammexponeringen som följer av att slå sönder betong. Gamla betonggolv i stall kan innehålla både restämnen från urin, ammoniak och organiskt material som blandats in i betongen över tid. När dessa material frigörs i luften under rivningen ökar risken för irritation och inflammation i hästens andningssystem. Dammbindning är därför inte bara ett bekvämlighetskrav – det är en fråga om djurens hälsa.

Buller är nästa stora utmaning. Studier visar att djur reagerar starkt på oväntade och höga ljud, vilket kan leda till stress, ökad puls och på sikt även påverka immunförsvaret negativt. Naturvårdsverket beskriver hur buller påverkar hälsan och noterar att effekterna kan inkludera koncentrationssvårigheter, sömnstörningar och på längre sikt även kardiovaskulära problem. Hästar som utsätts för höga bullernivåer under längre perioder kan visa tecken på kronisk stress, vilket påverkar deras välmående och prestationsförmåga. Forskning från internationella sammanhang visar också att hästar kan reagera särskilt starkt på impulsljud – alltså plötsliga, skarpa smällar som är vanliga vid traditionell betongrivning.

Utöver damm och buller finns de rent logistiska utmaningarna. I många äldre stall och lador från sent 1800-tal och tidigt 1900-tal är tillgängligheten begränsad. Smala dörröppningar, låga takhöjder och känsliga träkonstruktioner gör att tung maskinell utrustning inte alltid går att använda. Bärighet är en annan faktor – gamla trägolv eller balkar under stallet kanske inte klarar vikten av en minigrävare. Samtidigt behöver du fortsätta sköta om hästarna: de ska utfodras, mockas och ha möjlighet till utevistelse även under byggtiden. Allt detta måste samordnas noga för att undvika farliga situationer.

  • Hälsorisker: Damm som irriterar hästarnas luftvägar och kan leda till långvariga andningsproblem. Buller som orsakar stress, höjd puls och potentiellt nedsatt immunförsvar.
  • Säkerhetsrisker: Tunga maskiner nära känsliga djur ökar risken för olyckor. Personal kan exponeras för vibrationer, damm och bullernivåer som kräver skyddsutrustning.
  • Driftstörningar: Utfodring, vattning och dagliga rutiner måste fortsätta samtidigt som rivningsarbetet pågår. Temporära lösningar för boxar och gångar kan behövas.
  • Strukturella begränsningar: Äldre byggnader har ofta begränsad bärighet, smala passager och känsliga fundament som inte tål tung utrustning.

Rätt verktyg för jobbet – När lönar sig en rivningsrobot?

Det finns i grunden tre metoder för att riva upp ett betonggolv i ett stall: manuell bilning med handhållna verktyg, användning av en minigrävare eller anlitande av en fjärrstyrd rivningsrobot. Varje metod har sina för- och nackdelar, och valet beror på faktorer som stallens utformning, golvet tjocklek, hur nära hästarna befinner sig och hur snabbt arbetet behöver genomföras. För en mindre yta i ett öppet stall där hästarna kan hållas på annan plats kan manuell bilning fungera, men det är tidskrävande och fysiskt krävande. En minigrävare är snabbare men kräver gott om utrymme och skapar ofta mer buller och vibrationer.

För att underlätta valet presenteras här en jämförande tabell som väger samman de viktigaste kriterierna:

Kriterium Manuell bilning Minigrävare Rivningsrobot (fjärrstyrd)
Utrymmeskrav Minimal plats behövs Kräver bred infart och manöverutrymme Kompakt, passar genom standarddörr
Bullernivå & vibrationer Måttlig till hög, impulsbuller Hög, både motor och slagverkan Lägre buller, eldrift alternativt diesel, vibrationer lokaliserade
Dammkontroll Svår att kontrollera, kräver kontinuerlig bevattning Damm sprids brett om inte täckt Lättare att rikta och kombinera med dammbindning
Tidsåtgång (100 m²) 40–60 timmar beroende på tjocklek 15–25 timmar 20–30 timmar med precision och mindre efterarbete
Säkerhet (operatör/djur) Fysisk belastning, risk för repetitiva skador Operatör nära maskin, djur måste hållas långt borta Fjärrstyrning skapar avstånd, mindre risk för olyckor
Typiska kostnader Lägst, men högt tidskrav Medel, beroende på uthyrning och bränsle Högre initialkostnad, men snabbare och säkrare resultat

Sammanfattningsvis är rivningsroboten överlägsen i situationer där stallet har begränsad yta, dålig ventilation, känsliga djur i närheten eller där säkerhet och precision vägs högt. Om du står inför en renovering av ett äldre stall med lågt i tak, smala passager och hästar som inte kan flyttas under längre perioder – då är roboten det verktyg som ger dig kontroll, snabbhet och trygghet. Den kan köras på el vilket eliminerar avgaser, och operatören kan styra den från ett skyddat område vilket minimerar exponering för damm och buller.

Planera för framgång – Din checklista för rivning med robot

En lyckad stallgolvsrenovering börjar långt före den första släggan träffar betongen. Här är en strukturerad steg-för-steg-guide som hjälper dig att navigera hela processen från planering till färdig grund:

  1. Bedömning och val av partner: Börja med att noggrant utvärdera ditt stalls förutsättningar. Vilken tjocklek har det befintliga golvet? Finns det armeringsjärn i betongen, eller är det oarmerad betong från äldre tid? Kontrollera tillgången till el – många moderna rivningsrobotar kräver 480V trefasström för att fungera optimalt. Bedöm även bärigheten på underlaget och om det finns risk för att äldre fundament eller träbjälkar kan påverkas. När du väljer en uthyrningspartner för en rivningsrobot är det viktigt att ställa rätt frågor, och en erfaren leverantör som Kendrill kan guida dig genom de tekniska specifikationerna och säkerställa att du får rätt maskin för just ditt stall. Utöver roboten är det bra att se över vilka andra nödvändiga maskiner till stallet som underlättar arbetet, såsom transportutrustning för att flytta rivningsmassor och verktyg för efterbehandling.
  2. Förberedelser i stallet: Innan arbetet startar måste du skydda allt som inte ska rivas. Täck in dörrar, ledstänger, vattenkopplingar och eventuell inredning med presenningar eller byggplast. Sätt upp provisoriska dammskydd – höga plastskärmar med tejpade kanter – mellan arbetsytan och boxarna där hästar eventuellt fortfarande vistas. Planera för temporära gångar så att du kan fortsätta mata och mocka även under byggtiden. Om möjligt, schemalägg rivningen så att den mest intensiva fasen sker när hästarna är ute på hage eller i andra delar av anläggningen. Förbered också platser där rivningsmassor kan mellanlagras – äldre betong är tung och tar stor plats.
  3. Säkerhet och genomförande: Den stora fördelen med en fjärrstyrd rivningsrobot är just fjärrstyrningen. Operatören kan stå på säkert avstånd, ofta 10–20 meter från maskinen, och kontrollera den via radio eller kabel. Det innebär att risken för att drabbas av flygande betongskärvor, damm eller vibrationer minskar dramatiskt. Roboten kan dessutom arbeta med precision – du kan rikta slagverket exakt dit det behövs, undvika rörledningar och värma dig fram längs väggar utan att skada omkringliggande strukturer. Under arbetets gång är det avgörande att kontinuerligt bevattna ytan för att binda dammet. Damm är den faktor som orsakar mest besvär för både hästar och människor, så ha alltid tillgång till vattenslang och regelbundet fukta ner de rivna ytorna. Operatören och eventuell hjälppersonal bör ha fullständig skyddsutrustning: andningsskydd, hörselskydd, skyddsglasögon och arbetsskor med tåskydd.
  4. Avslut och återställning: När betongen är uppbruten och borttransporterad återstår arbetet med att förbereda för det nya golvet. Kontrollera att eventuella ledningar och avlopp är hela och funktionella. Rensa bort alla rester av gammal betong och se till att underlaget är plant och stabilt innan gjutning.Planera gjutningen i etapper om hela stallet ska göras om – på så sätt kan en del av anläggningen fortsätta vara i drift medan resten renoveras. Tänk också på säsongen: betonggjutning under vintern kräver extra åtgärder för att säkerställa härdning, medan sommargjutning ger snabbare torktider men kräver fuktning för att undvika sprickor. Avsluta med noggrann städning och avlägsnande av alla dammskydd innan hästarna återvänder till sina boxar.

Att följa dessa steg metodiskt ger dig en trygg och effektiv process. Skillnaden mellan en kaotisk renovering och en välplanerad sådan ligger ofta i detaljer – och i valet av rätt verktyg från början.

Hästens välmående i fokus – Minimera stress och störningar

Under hela renoveringsprocessen är det viktigt att hålla hästarnas perspektiv i fokus. Hästar är flockdjur med starkt utvecklad flyktinstinkt och ett känsligt hörselsystem. Plötsliga ljud, vibrationer och förändringar i den dagliga rutinen kan utlösa stress som i värsta fall leder till kolik, nedsatt aptit eller beteendeförändringar. Forskning som presenterades vid ICBEN 2008 i ett fall från Melbourne visar att hästar kan utsättas för ljudnivåer på 65–70 dBA i stall under evenemang, och att de reagerar särskilt starkt på plötsliga, oväntade ljud kombinerade med visuella stimuli. Det innebär att du behöver tänka holistiskt – det räcker inte att bara minska bullret, du måste också hantera damm, ljus, rörelser och hela stallmiljöns stabilitet.

Här är konkreta åtgärder du kan vidta för att minska påfrestningen på hästarna:

  • Schemalägg arbetet strategiskt: Planera de bullrigaste arbetsmomenten till tider då hästarna är ute på hage eller paddock. Undvik att riva under utfodringstider eller kvällsrutiner när hästarna förväntar sig lugn.
  • Bevattna kontinuerligt: Använd vatten för att binda damm direkt vid rivningspunkten. Ett genomfuktat område genererar betydligt mindre luftburet damm än torr betong.
  • Förbättra ventilationen: Öppna dörrar och fönster på sidor som inte vetter direkt mot arbetsområdet. Använd vid behov provisoriska fläktar för att skapa ett luftflöde som för bort damm från boxarna.
  • Skapa visuella och fysiska barriärer: Hästar blir lugnare om de inte ser maskiner och rörelser. Sätt upp presenningar eller plywood-skivor som fungerar som tillfälliga väggar mellan arbetsområdet och de aktiva stalldelarna.
  • Flytta känsliga individer: Om du har hästar som är särskilt nervösa, äldre eller rekonvalescenta, överväg att tillfälligt flytta dem till en annan del av anläggningen eller till en grannfastighet under de mest intensiva arbetsdagarna.
  • Behåll rutinerna så långt som möjligt: Mata, mocka och hantera hästarna vid samma tider som vanligt. Förutsägbarhet minskar stress.

Personalens säkerhet är också A och O. Se till att alla som arbetar i området har rätt kläder och skydd för arbete i stallmiljö, inklusive andningsskydd och hörselkåpor. Damm från betong kan innehålla kvartsmaterial som är hälsoskadligt vid inandning, och långvarig exponering kan leda till kroniska lungproblem. En person som trivs och är skyddad arbetar också mer effektivt och bidrar till en tryggare miljö för hästarna.

Ett stabilt golv för en tryggare framtid

En stallgolvsrenovering kan vid första anblick te sig överväldigande, men med rätt planering och moderna verktyg behöver det inte vara det. Genom att dela upp projektet i tydliga steg, välja en metod som passar just dina förutsättningar och prioritera säkerhet och djurvälfärd kan du genomföra arbetet effektivt och utan onödig stress. En fjärrstyrd rivningsrobot är i många fall den mest fördelaktiga lösningen – särskilt i trånga, äldre stall där tillgänglighet och hänsyn till djuren väger tungt. Maskinen ger precision, minskar bullret jämfört med traditionella metoder och låter operatören arbeta på säkert avstånd från damm och vibrationer.

Att investera i ett nytt, stabilt stallgolv är en investering i hästens hälsa, personalens säkerhet och anläggningens långsiktiga funktionalitet. Ett jämnt, väl gjutet golv underlättar daglig skötsel, minskar risken för halkolyckor och skador, och skapar en renare och mer hygienisk miljö. När projektet är slutfört kan du känna trygghet i att du har tagit ett viktigt steg mot en säkrare och mer hållbar stallvardag – och att du har gjort det på ett sätt som respekterar både tradition och modern teknik. Nu är det dags att ta nästa steg och börja planera för det stallgolv som ska bära dig och dina hästar framåt i många år.